Irritationsmoment

Efter att ha sett Längtans tider i TV4 om adoption går min hjärna på högvarv. Det var faktiskt en riktigt bra dokumentär och jag känner verkligen med Robert och Fredrik som trots att dom blev godkända inte får något barn.

Jag har varit/är inne på att bli socionom och på något sätt jobba med offer för hatbrott pga sexuell läggning eller könsidentitet men det ultimata hade ju varit om man kunde jobba både med de frågorna och aktivt jobba för att underlätta adoption för hbt-familjer. Uppenbarligen behövs det någon som besöker adoptionsorganisationer över hela världen och informerar om läget. Och att Sverige trycker på andra länders regeringar där ämnet inte är helt tabu.

Hm. Detta måste funderas på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0