Tentamen
Jaha. Då har jag gjort mitt livs första tenta. Inte så våldsamt svårt även om jag gissade vilt på en och inte hade nån aningen om en. Som tur var kunde man välja bort en fråga.
Inte så svårt som jag trodde... något av ett antiklimax faktiskt. Vi får väl se hur det gick.
Det blåser jättemycket här. Jag funderar på att krypa ner i sängen och mysa (läs: soooova!) Har varit så stressad i veckan att jag ligger back när det gäller sömn.
Inte så svårt som jag trodde... något av ett antiklimax faktiskt. Vi får väl se hur det gick.
Det blåser jättemycket här. Jag funderar på att krypa ner i sängen och mysa (läs: soooova!) Har varit så stressad i veckan att jag ligger back när det gäller sömn.
Stackars lilla musen :(
Det är morgon. Jag är stolt över att jag kommit upp ur sängen i lagom tid. Jag valsar ner till verandan och tar en titt på plugget. Går in i köket och sträcker mig efter havregrynen... då jag ser EN DÖD MUS I EN MUSFÄLLA PRECIS VID KYLSKÅPET!
Panik utbryter. Jag ringer i panik min moder. Inget svar. Jag ringer i panik min fader. Han svarar..ganska tyst.. sitter han i möte månntro? Mycket upprörd berättar jag om det fasansfulla som hänt i köket. Han föreslår att jag ska lyfta bort musen med en påse. Nej du, det tänker jag absolut INTE göra! Han konstaterar att han kan ju iallafall inte göra något eftersom han jobbar, och lämnar mig åt mitt öde.
Det slår mig plötsligt hur oerhört hemskt det är att denna lilla, lilla mus är död, och jag ägnar en lång stund åt att gråta över musens öde. När jag till slut accepterat att musen liv är slut måste jag göra nånting åt det hela. Jag går stelt ut i köket, rycker åt mig en ICA-påse som jag lägger över den lilla kraken. Men det kommer snett. Och svansen sticker ut. Det är mycket sorgligt. Jag fäller möjligtvis en liten tår till.
Nu är klockan snart två. Musen ligger kvar under påsen. Det är fortfarande en sorglig syn.
Panik utbryter. Jag ringer i panik min moder. Inget svar. Jag ringer i panik min fader. Han svarar..ganska tyst.. sitter han i möte månntro? Mycket upprörd berättar jag om det fasansfulla som hänt i köket. Han föreslår att jag ska lyfta bort musen med en påse. Nej du, det tänker jag absolut INTE göra! Han konstaterar att han kan ju iallafall inte göra något eftersom han jobbar, och lämnar mig åt mitt öde.
Det slår mig plötsligt hur oerhört hemskt det är att denna lilla, lilla mus är död, och jag ägnar en lång stund åt att gråta över musens öde. När jag till slut accepterat att musen liv är slut måste jag göra nånting åt det hela. Jag går stelt ut i köket, rycker åt mig en ICA-påse som jag lägger över den lilla kraken. Men det kommer snett. Och svansen sticker ut. Det är mycket sorgligt. Jag fäller möjligtvis en liten tår till.
Nu är klockan snart två. Musen ligger kvar under påsen. Det är fortfarande en sorglig syn.
Oh, memories!
S postade i sin blogg om förra årets Englands-resa och jag snodde det rakt av. Fy fan vad roligt vi hade och herreguuud, citaten är så jävla roliga. :D Iallafall för oss två...heh.
S: Jag gillar inte sprit!
A: Gör du inte?
S: Jo, alla sorter!
eller
S: Nu är allt perfekt. Våra telefoner funkar, allt flyter på...vi har vatten.
eller
A: "Har fjäll" på fyra bokstäver?
S: Fisk?
A: Det börjar på K.
S: Kisk?
Och allas vår favorit:
A: Är handduken torr? Är den blöt?
S: Ganska...
A: Blöt?
S: Nää
A: Inte?
S: Torr
A: Mhm
S: Jag gillar inte sprit!
A: Gör du inte?
S: Jo, alla sorter!
eller
S: Nu är allt perfekt. Våra telefoner funkar, allt flyter på...vi har vatten.
eller
A: "Har fjäll" på fyra bokstäver?
S: Fisk?
A: Det börjar på K.
S: Kisk?
Och allas vår favorit:
A: Är handduken torr? Är den blöt?
S: Ganska...
A: Blöt?
S: Nää
A: Inte?
S: Torr
A: Mhm
Äkta vänskap
E: bla bla bla...min nyårsdejt...blaha
Jag: håll käften med din jävla dejt, man måste väl inte ha dejt?! vad ska vi som inte är så jävla lyckade med kärlek göra då?! ...men jag är inte bitter.
E: bitterfitta! pussa på henne!
Jag: jävla bög! <3
Lagom blandning av kärlek och bråk där ;)
Jag: håll käften med din jävla dejt, man måste väl inte ha dejt?! vad ska vi som inte är så jävla lyckade med kärlek göra då?! ...men jag är inte bitter.
E: bitterfitta! pussa på henne!
Jag: jävla bög! <3
Lagom blandning av kärlek och bråk där ;)
Min mamma är galen
"Och du! Köp inte för mycket röda kläder..för röda kläder fäller i all evighet…Amen."
-Mamma
I'm leaving on a jet plane
GOING OUT
From Malmo(MMX) to London Stansted(STN)
Mon, 22Jan07 Flight FR259 Depart MMX at 22:30 and arrive STN at 23:20
Inget GOING BACK?, hör jag er trogna bloggläsare fråga.
Men nej är svaret för den 22/1 åker jag och S till London...Och sen stannar vi kvar där. :D Oh my gosh. Är det bra eller dåligt när några av dom första meningarna efter att bokningen är genomförd är:
-"Vi borde inte göra det här!!!"
-"Det kommer bli så roligt! Men jobbigt! Mest jobbigt!"
-"Jag kommer gråta hela tiden i början!
-"Ameh..då kommer jag bli förbannad!"
From Malmo(MMX) to London Stansted(STN)
Mon, 22Jan07 Flight FR259 Depart MMX at 22:30 and arrive STN at 23:20
Inget GOING BACK?, hör jag er trogna bloggläsare fråga.
Men nej är svaret för den 22/1 åker jag och S till London...Och sen stannar vi kvar där. :D Oh my gosh. Är det bra eller dåligt när några av dom första meningarna efter att bokningen är genomförd är:
-"Vi borde inte göra det här!!!"
-"Det kommer bli så roligt! Men jobbigt! Mest jobbigt!"
-"Jag kommer gråta hela tiden i början!
-"Ameh..då kommer jag bli förbannad!"
Fy faaaaaaan vad jag längtar!
tss...
Det där med norrländska alltså.... ;)
Att inte vara straight
En bloggutmaning om när man insåg att man var icke-straight går runt. Jag djupdyker i dagböcker och ryser, ler och blir tårögd av all galen tonårsångest. Norrlandsbruden och jag utbyter dagbokscitat på msn och skrattar ihjäl oss, när vi inte skriver "så gjorde jag också! jag känner igen det där!"
Så länge jag kan minnas har jag tänkt på tjejer under mina, erm, mer intima stunder. Jag minns dessutom en Veckorevyn som jag köpte enbart pga framsidan. En blond, leende tjej invirad i regnbågsflagga, med texten ?Tjej och gay?. Då visste jag. Trodde jag? Jag upptäckte The Ark på riktigt 2002. Då kom ?All kärlek är bra kärlek!? Efter det hade jag en faghag-period och läste bögporr som en galning. Mitt första pride 2003. Att jag inte accepterar homofobi har jag vetat sen 13-14årsålderna men min sexuella läggning har varit något av ett mysterium en längre tid, visar det sig.
Har letat i dagböcker efter någon slags hint om att det inte bara var pojkar jag tittade på. Men den första är från 2004 tror jag. ?Läste en bok om en tjej som blev kär i en annan tjej igår. Såklart började jag tänka. På...X faktiskt. Vet inte riktigt vad det ska betyda. Jag trodde inte jag var bisexuell. Fast det är jag kanske? Äh...jaja. Det är väl....ÄH! Pallar inte tänka på det."
Det är första indikationen, förutom att jag varit arg över att folk har varit homofobiska. Men det slutar inte där. Min tonårsångest kastar sig över mig och jag mår ofta dåligt utan en anledning. Jag undrar om det var dom känslorna som spökade? Att jag inte riktigt vågade skriva ner dom. Jag vet faktiskt inte, för jag minns inte hur det var, trots att det inte var så längesedan. Norrlandsbruden har gått igenom samma krisande och stunder av depression (dock senare än mig) utan att heller ha hittat en anledning. Undrar om det är så för många av oss och undrar om det är något man måste gå igenom eller att man bara hittar ett sätt där man kan förklara all tonårsångest?
"The days are okay, but the nights are hell. Identitetskris, någon? Vad är detta? Jag orkar bara inte mer. Allt är bra, har haft en superhelg och så fort mörkret faller så bara gråter jag.
Är jag bi? Om jag känner efter, känns det så? Är det bara en ursäkt för att passa in i "HBT-samhället"? Varför vågar jag inte säga det?
Jag vill gå på gayklubb, dansa näranäranära med en tjej. Känna hennes höfter under mina händer, hennes läppar mot mina. Hon tar första steget. Hon är en svarthåriga popflicka, en halvbutchig tuffing eller bara någon speciell...."
Det här är saker som cirkulerade i min hjärna 2003, 2004 och även 2005. Men gud, det är för fan 2006 nu. Och plötsligt känns allt så annorlunda och så självklart.
Jag tror mycket handlar om att jag träffade E också. Han var inte den första homosexuella personen jag kände, men den första som var säker. Självklar. Och stolt. Jag gjorde nya saker, träffade nytt folk, hela grejen med att vara gay eller bi blev avdramatiserad. Jag vågade tänka tankarna oftare, till och med skriva eller prata om det.
Men var jag så förvirrad så länge? Tänkte jag det utan att skriva ner det? Jag minns inte. Det gör mig lite sorgsen. Det känns som om jag alltid har vetat och känt att flickor är fina. Kom ångesten för att jag inte tillät mig själv att tänka tankarna? Kom jag inte på det förrän jag var i 16-årsåldern? Det finns så jävla många obesvarade frågor.
Och det här bloggandet blev mycket längre än vad jag hade tänkt, men jag har fullkomligt drunknat i alla dessa bortglömda känslor. Bortglömda?eller förträngda? Jag vet inte. Jobbigt som fan har det tydligen varit. Och nu känns det ju så vardagligt.
Kanske för att jag äntligen har hittat rätt?
Så länge jag kan minnas har jag tänkt på tjejer under mina, erm, mer intima stunder. Jag minns dessutom en Veckorevyn som jag köpte enbart pga framsidan. En blond, leende tjej invirad i regnbågsflagga, med texten ?Tjej och gay?. Då visste jag. Trodde jag? Jag upptäckte The Ark på riktigt 2002. Då kom ?All kärlek är bra kärlek!? Efter det hade jag en faghag-period och läste bögporr som en galning. Mitt första pride 2003. Att jag inte accepterar homofobi har jag vetat sen 13-14årsålderna men min sexuella läggning har varit något av ett mysterium en längre tid, visar det sig.
Har letat i dagböcker efter någon slags hint om att det inte bara var pojkar jag tittade på. Men den första är från 2004 tror jag. ?Läste en bok om en tjej som blev kär i en annan tjej igår. Såklart började jag tänka. På...X faktiskt. Vet inte riktigt vad det ska betyda. Jag trodde inte jag var bisexuell. Fast det är jag kanske? Äh...jaja. Det är väl....ÄH! Pallar inte tänka på det."
Det är första indikationen, förutom att jag varit arg över att folk har varit homofobiska. Men det slutar inte där. Min tonårsångest kastar sig över mig och jag mår ofta dåligt utan en anledning. Jag undrar om det var dom känslorna som spökade? Att jag inte riktigt vågade skriva ner dom. Jag vet faktiskt inte, för jag minns inte hur det var, trots att det inte var så längesedan. Norrlandsbruden har gått igenom samma krisande och stunder av depression (dock senare än mig) utan att heller ha hittat en anledning. Undrar om det är så för många av oss och undrar om det är något man måste gå igenom eller att man bara hittar ett sätt där man kan förklara all tonårsångest?
"The days are okay, but the nights are hell. Identitetskris, någon? Vad är detta? Jag orkar bara inte mer. Allt är bra, har haft en superhelg och så fort mörkret faller så bara gråter jag.
Är jag bi? Om jag känner efter, känns det så? Är det bara en ursäkt för att passa in i "HBT-samhället"? Varför vågar jag inte säga det?
Jag vill gå på gayklubb, dansa näranäranära med en tjej. Känna hennes höfter under mina händer, hennes läppar mot mina. Hon tar första steget. Hon är en svarthåriga popflicka, en halvbutchig tuffing eller bara någon speciell...."
Det här är saker som cirkulerade i min hjärna 2003, 2004 och även 2005. Men gud, det är för fan 2006 nu. Och plötsligt känns allt så annorlunda och så självklart.
Jag tror mycket handlar om att jag träffade E också. Han var inte den första homosexuella personen jag kände, men den första som var säker. Självklar. Och stolt. Jag gjorde nya saker, träffade nytt folk, hela grejen med att vara gay eller bi blev avdramatiserad. Jag vågade tänka tankarna oftare, till och med skriva eller prata om det.
Men var jag så förvirrad så länge? Tänkte jag det utan att skriva ner det? Jag minns inte. Det gör mig lite sorgsen. Det känns som om jag alltid har vetat och känt att flickor är fina. Kom ångesten för att jag inte tillät mig själv att tänka tankarna? Kom jag inte på det förrän jag var i 16-årsåldern? Det finns så jävla många obesvarade frågor.
Och det här bloggandet blev mycket längre än vad jag hade tänkt, men jag har fullkomligt drunknat i alla dessa bortglömda känslor. Bortglömda?eller förträngda? Jag vet inte. Jobbigt som fan har det tydligen varit. Och nu känns det ju så vardagligt.
Kanske för att jag äntligen har hittat rätt?
Tjejfesters vara eller inte vara
Jag avskyr diskriminering. Det gör mig i de allra flesta fallen vansinnigt arg och jag har spenderat timmar diskuterandes olika sorters diskriminering med större delen av min bekantskapskrets.
Men du, killen som anmälde till JämO att du inte fick komma in på en av tjejfesterna under pride. Vet du hur det är att vara tjej? Vet du hur det är att ha vänner som fortfarande lider av när de blev våldtagna? Vet du hur det är att ha jävligt svårt för att folk rör dig efter en incident i Paris, en sen natt? Vet du hur det är när praktiskt taget alla lesbiska porrfilmer är gjorda för att den heterosexuella mannen ska njuta av att se dom? Vet du hur det är att vara bi-tjej eller flata och inte ha ett enda ställe att gå till, för överallt står bögarna som spön i backen medan tjejerna lyser med sin frånvaro? Vet du hur det är att bli ofrivilligt sexualiserad av dreglande män som står och glor på ett tjejpar som kysser varandra?
Ja jag vet ju inte, men jag kan inte tänka mig att du har varit i särskilt många av de här situationerna.
Jättetråkigt att du inte kom in på festen, men vad hade du egentligen där att göra? Det var en fest för tjejer som gillar tjejer och tro mig, jag vet hur det är att vara tvungen att välja en annan fest eftersom festen jag ville gå på med mina bögkompisar var "men only", men då har vi valt ett annat ställe att gå till.
Synd att du kände dig kränkt, ännu mer synd om oss som snart inte har några fristäder kvar längre.
Om ni är lika förbannade som jag och vill ha möjlighet att gå på tjej- eller killfester så kan ni skriva på här.
Men du, killen som anmälde till JämO att du inte fick komma in på en av tjejfesterna under pride. Vet du hur det är att vara tjej? Vet du hur det är att ha vänner som fortfarande lider av när de blev våldtagna? Vet du hur det är att ha jävligt svårt för att folk rör dig efter en incident i Paris, en sen natt? Vet du hur det är när praktiskt taget alla lesbiska porrfilmer är gjorda för att den heterosexuella mannen ska njuta av att se dom? Vet du hur det är att vara bi-tjej eller flata och inte ha ett enda ställe att gå till, för överallt står bögarna som spön i backen medan tjejerna lyser med sin frånvaro? Vet du hur det är att bli ofrivilligt sexualiserad av dreglande män som står och glor på ett tjejpar som kysser varandra?
Ja jag vet ju inte, men jag kan inte tänka mig att du har varit i särskilt många av de här situationerna.
Jättetråkigt att du inte kom in på festen, men vad hade du egentligen där att göra? Det var en fest för tjejer som gillar tjejer och tro mig, jag vet hur det är att vara tvungen att välja en annan fest eftersom festen jag ville gå på med mina bögkompisar var "men only", men då har vi valt ett annat ställe att gå till.
Synd att du kände dig kränkt, ännu mer synd om oss som snart inte har några fristäder kvar längre.
Om ni är lika förbannade som jag och vill ha möjlighet att gå på tjej- eller killfester så kan ni skriva på här.
Tegan and Sara - Downtown
"If you're gonna get up, you might as well get up with me
If you're going downtown, I might as well be on your way
and I sit all night, I sit still all night
I won't tell one soul, I won't tell one soul
I just can't get it straight you see and oh well
that distraction inside of me, oh well
I just can't get it straight you see and oh well
is fine by you, I am fine by you"
If you're going downtown, I might as well be on your way
and I sit all night, I sit still all night
I won't tell one soul, I won't tell one soul
I just can't get it straight you see and oh well
that distraction inside of me, oh well
I just can't get it straight you see and oh well
is fine by you, I am fine by you"
Födelsedagsgriiiiiiis!
Idag fyller jag år. Och för er som tjuvläser och inte vet så är jag nu 19 år. När jag vaknade hade jag fått 6 fina sms från sötnosar jag känner. Det tyckte jag var jättegulligt. :) Och nu hade jag fått ett online-vykort av min moster och morbror som ackompanjerades av Hansons Mmmbop. :D
Uppdatering: Nu har jag ätit marängsviss för tredje dagen i rad och öppnat fler paket. Massa vuxensaker bara, haha. Men sånt som behövdes iallafall. Fina saker. :) Och massor av fler sms har jag fått. Och mina söta syskonbarn ringde. <3
Imorgon blir det shopping för hela slanten, har hittat bortglömde studentpengar + fått tillökning nu när jag fyllde år. Och Alice meddelade att Frank Dandy Superwear kunde man köpa i Lund så det blir banne mig en runda in där imorgon. Ihhh! :D Sen blir det Center Syd med mamsen, fast att jag egentligen inte behöver nånting. Ska köpa fler trosor på Cubus, har hört att det ska finnas fina där.
TRRROOOSSOOOORRRR! *går in i trospsykos*
Uppdatering: Nu har jag ätit marängsviss för tredje dagen i rad och öppnat fler paket. Massa vuxensaker bara, haha. Men sånt som behövdes iallafall. Fina saker. :) Och massor av fler sms har jag fått. Och mina söta syskonbarn ringde. <3
Imorgon blir det shopping för hela slanten, har hittat bortglömde studentpengar + fått tillökning nu när jag fyllde år. Och Alice meddelade att Frank Dandy Superwear kunde man köpa i Lund så det blir banne mig en runda in där imorgon. Ihhh! :D Sen blir det Center Syd med mamsen, fast att jag egentligen inte behöver nånting. Ska köpa fler trosor på Cubus, har hört att det ska finnas fina där.
TRRROOOSSOOOORRRR! *går in i trospsykos*
Spex!
Bussresa. Till skogen. I ingenstans. Sång sång sång. Armkrok. Leka lekar. "Vi är ett lag, vi heter Anna, Anna heter vi!!!". Bäst kampsång! Rödvin. Finskt tema. Åka skidor(vi var kassa). Äta mat. Totalt jävla beckmörker. Skratta. "Assååå...jag tycker sniglar är skiiiiitläskiga!! Först i bastun! Ananassprit - farligt god. Massor av människor. Ännu mer rödvin. Galna historier. Bada i sjön flera gånger. Sjunga lite till. Köket. Charader. Sovsäck. Ovanför dansgolv - intensivt. Trött. Jättestort blåmärke på benet....what?!
Ja det var riktigt jävla roligt faktiskt :D Massor av roligt och trevligt folk. Så många nya namn, minns inte ens hälften..haha, hur ska det sluta?! Sen var jag bitterfitta deluxe hela kvällen igår för jag inte gick på Regnbågsfesten. Idag var det kalas med massor av fina presenter och hög stämning.
Imorgon är det födelsedag, hihiiii.. ^_^ Jag går i barndomen och tycker det blir roligare och roligare att fyllla år!
Ja det var riktigt jävla roligt faktiskt :D Massor av roligt och trevligt folk. Så många nya namn, minns inte ens hälften..haha, hur ska det sluta?! Sen var jag bitterfitta deluxe hela kvällen igår för jag inte gick på Regnbågsfesten. Idag var det kalas med massor av fina presenter och hög stämning.
Imorgon är det födelsedag, hihiiii.. ^_^ Jag går i barndomen och tycker det blir roligare och roligare att fyllla år!
