Utkast: Sep. 09, 2012

såg pojktanten idag och den var så bra, så bra. den kändes mer i kroppen än i hjärnan. gav mig också en så stark känslo-flashback. det var på skiftet. vi som anordnade hade en snabb genomgång innan vi skulle sätta igång. jag stod alldeles bredvid henne. lutade plötsligt huvudet mot hennes axel. hon lade armen om min nacke och handryggen mot min kind och jag blev tusen grader varm, som ett eldklot från kinden ner i magen. det måste ha bränts under hennes hand.

utlopp

måste få skriva av mig någonstans. känslomässig turbolens. är stundvis på gränsen till vansinne. har tänkt så mycket på henne de senaste dagarna. gick så bra när jag nyss kommit hem, b tror det var pga miljöombytet. nu har detta blivit vardag. tänker på henne, tänker på det som var vi, som var vårt och det som aldrig blev något mer. känns som kniven i hjärtat när nån nämner dalarna. när jag hör folkmusik. när jag kramade långa statygubben på konsutställningen. dör när jag tänker på hur det kändes när hon sa att min rygg var formad som ett s för att jag är en superwoman, att lyckas göra nåt fint av det jag hatar mest. dör när jag tänker på att jag aldrig mer kommer få sova med henne. vet inte hur det kommer kännas att komma tillbaka dit, jag både vill och bävar inför det. för mycket saker kommer påminna mig om henne. föll så jävla hårt. kan fortfarande inte lyssna på musik. vill att hon ska ändra sig, att hon ska känna mer. kan inte sluta hoppas.

Google

"Hur vet man om nån gillar en?"

Nyss googlat ovanstående utan att bli mycket klokare.



Saker jag lärt mig om livet, bara de senaste dagarna

Det är svårt att säga det man känner, och det blir aldrig sådär välformulerat som man tänkt sig. Men det är bra. Och nödvändigt för att man inte ska bli galen. Och det är nästan aldrig så hemskt som man tänker sig. Och att man måste tro på vad personen i fråga säger, och inte tolka det till sin egen för- eller nackdel.

Det är en märklig, men pretty damn awesome, känsla att få en komplimang för något som varit ett stort komplex.

Det har även framkommit att folk inte alltid är himlastormande kära, att det inte är ett krav och att pirr nödvändigtvis inte ses som positivt alla gånger. Måste erkänna att det är lite en känsla av en illusion som krossats... men på ett positivt sätt, tror jag? Återkommer eventuellt ang. detta.

Dessutom har jag börjat fundera på relationsanarki. Faktiskt.


Fattar trögt

Din arm är så nära min
Har du bedömt avståndet fel?
Du viskar så tyst mot min hals
är du hes?
Alla andra har somnat här
det är bara du och jag
Vem har du blandat ihop mig med nu?

Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så ta mig nu om du vill ha mig här
Jag har väntat på nån sån som du
Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så säg nåt nu, säg det högt och klart
Jag kan vänta och jag väntar nu

Du ler mig i ögonen
Vad är det som bländar dig?
Ljuset är släck
det har knappt börjat gry
Din mun är så nära min
Har du bedömt avståndet fel?
Ditt blod är så varmt mot min arm
är du sjuk?

Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så ta mig nu om du vill ha mig här
Jag har väntat på nån sån som du
Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så säg det nu, säg det högt och klart
Jag kan vänta och jag väntar nu

Du måste ha missbedömt avstånden
du måste ha blandat ihop mig med nån
Vad du än missbedömt,
hur du än…
Blanda det längre och närmre och kom


Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så ta mig nu om du vill ha mig här
Jag har väntat på nån sån som du
Jag hör dåligt och jag fattar trögt
Så säg gör nu och gör det högt och klart
Jag kan vänta och jag väntar nu
Väntar nu
Väntar nu

unsleeping

hjärnan går på högvarv. tredje natten den här veckan som sömnen inte vill komma till mig, trots tröttheten. lämnade in tentan idag, fick följa med stinis och klappa katt och blev bjuden på bär och glass. det var fint. det har varit för varmt idag, har bara slöat. ska träna imorgon, måste komma igång igen. måste måste måste. fick en kursbok till delkurs 2 idag. har inte öppnat adlibris-paketet utan använder det som laptop-stöd. ha!

men ja. hjärnan på högvarv var det ja. antagningsbeskeden kommer nästa vecka. hur kunde det gå så snabbt? fast samtidigt känns det som en evighet sen jag och hanna satt på ett internetcafé i katherine och hade akut framtidsångest. gud. framtiden. tvekan finns med mig, såklart. är det verkligen detta jag vill? hur ska jag orka flytta från alla jag älskar allra mest? samtidigt som jag vet att jag måste inse att, att fysiskt förflytta sig inte betyder att man kommer undan sånt som plågar en, så vet jag att det hade varit bra för mig att tvingas göra en så pass stor grej by my self. jag vågade varken london eller australien ensam - tredje gången gillt får det bli. jag vill ju leva studentliv. träffa nytt folk. engagera mig och utvecklas mer. åh, bo i ett litet krypin som är bara mitt. efter en månad på sommarkurs har jag träffat två underbara personer som jag definitivt vill hålla kontakten med. vet inte om det gör det extra svårt? det borde ju underlätta, jag borde ju fatta att fint folk finns överallt. äsch. nu svamlar jag. har en grupp åtta-låt som ringsignal. jag sjunger med varje gång och funderar på att inte svara. bara lyssna. den är fin. hon är också förbannat jävla fin. asch.

blev nyss attackerad av en harkrank. fäktade så mycket med armarna att den dog. ja sorry du, men vad hade du på min kropp att göra? agh, men should learn from this. jag med, iofs. jag borde lära mig självförsvar.

Dagens mest otippade!

Sitter vid datorn då jag plötsligt hör det oroväckande ljudet av en harkrank. Stelnar till och försöker lokalisera den lille jäveln. Pillar lite på mitt nya halsband och inser att det bildas ett litet ljud när hänget rör sig, som påminner om harkranken. Fnissar lite för mig själv. Pillar på halsbandet. Slutar.

Och då... SURR! På min vakt igen. Sitter helt stilla. SURR! Tänder lampan och ser en harkrank som är helt jävla bananas på golvet. Lyckas fånga den i ett glas och sliter åt mig en singel från min cd-hylla. Och kommer helt av mig. För där står jag och håller i Mariah Careys Heartbreaker.

*ridå*

Fantastic Four, det här är till oss!

I en bok jag läser fanns det en så fin bit som jag tyckte passade in på oss. Jag vet att det är långt och krångligt, men läs det!

"Stories... that was maybe the only element missing from this already close-knit foursome. Which made it all the more surprising that they'd become so close in the few shorts months they'd known each other; something unique and imperceptible and profound had happened wihout the benefit of much in the way of the embellished tales and experiences lived through together that it normally takes to make genuine friends out of two couples. Individuals can "click" for any number of reasons, though that is rare enough; for four individuals to forge the kind of friendship that existed between these (wo)men, individually and collectively; it usually takes a trickier, more delictae, time-proven formula. But from the beginning, the sense of inevitabilty about their quartet and the immidiate trust and comfort between them all, as though they'd known each other for years, had the smack of kismet about it. It had taken them all rather by surprise.

(...)

And that was that. A lock. A done deal. A night that went on much later than any of them had planned, and inaugurated something new and unexpected for them all: a friendship where the whole truly was as valued and important as, and, indeed, somethimes greater, than the sum of the parts. Not the usual situation of two friends dragging their spouses into an expected, social foursome. Four friends. There would be misunderstandings, disagreements, clashes of expectations and the like that naturally occur between people who care deeply about one another. For the moment, however, it was more than enough to sense -to be certain- that there was just something there, woven through and linking the very hearts of all of them. And they felt it embrace them that night. The stories would come."





♥ ♥ ♥ ♥


(citat från boken P-town Summer av Lisa Stocker)

.

jag känner mig konstig.

*asterisker är det nya heta*

Känns som en bra idé just nu:

lägga mig raklång på golvet och dra nåt (jävligt) gammalt över mig.

Bah!

Åååååårghhhh HATAR att ha magkatarr!

Antingen gör det så jävla ont, eller så går man runt med ett konstigt svidande/lite ont/konstig känsla i magen hela dagen och äter lite, hela tiden, för att det känns som det borde hjälpa.

DET GÖR DET INTE!

Dagens...

...pepp: Britney med Fantastic Four i Köpenhamn i sommar.
...prova nåt nytt: torkade sojaprodukter från Vegegården.
...mesta skratt: Kyss min plysch, gå in på P3s hemsida och RÖSTA för att höra mer av dessa helt sjukt roliga brudar!

-Åh det ringer, det är nog din muffdykar-kompis Carro... Ta och hälsa från mig va!
-För sista gången Helena - hon är hetero, och hon är din kompis också!
-Hon är din kompis, Moa, och jag ska ligga med henne!

-Problemet med heterotjejer är ju att dom egentligen inte gillar sex. Punkt slut. Det är ju därför dom säger nej till allting hela tiden. "Säg nej till porr! Säg nej till prostitution! Säg nej till analsex!" Varför kan inte tjejer få lära sig att säga ja istället, och liksom ta för sig lite mer?
-På nåt sätt förstår jag ändå att heterotjejer inte gillar sex, det hade ju inte jag heller gjort om jag var tvungen att ligga med killar liksom!


-Odysseus var en grekisk hjätle som slogs mot drakar och enögda monster, men också mot den farliga sexuella lockelsen hos kvinnor. En gång när Odysseues var ute med sitt skepp, såg han hur flera kvinnor hade samlats på ett skär ute i havet för att med sin vackra sång locka sjömän i fördärvet...
-Det låter förnuftigt! Företagssamma kvinnor!
-...När sjömännen hörde sången ville dom genast styra skeppet dit, men då skulle ju hela skeppet gå på grund! Livsfarligt, alla skulle ju drunkna!
-Rätt åt dom! Hatar sjömän!


HAHAHA! :D


skit.

Jag pallar ej. Jävla asförbannade kuk-helevete osv osv osv.

Påsk

Kanske den bästa och mest minnesvärda påskveckan nånsin? För, för mig är påsken verkligen ingen big deal, jag äter samma mat som jag gör på midsommar och julen, äter lite påskgodis, är ledig lite.. Den passerar obemärkt förbi... Eller så gör jag som jag har gjort den här veckan:

Lagar mat, dricker massor med vin, myser i solen, träffar vänner från förr. Blandar dom we go way back-vännerna med dom från nuet och det går så jävla bra, såklart, dom är ju så coola hela bunten, och man sitter vid bordet och bara ler. Man kollar på film, festar, är i Västra hamnen, dricker kaffe och äter glass, äter indiskt på påskafton. Man har picknick och pratar och skrattar och ååååååh ibland är livet fanimig så gött alltså! :)

Random thoughts

Svt. Jag gillar't. Det är en jevvla massa bra teveprogram idag!

Köttfria månaden går bra, speciellt när man äter typ världens godaste dinkel&quinoa-biffar. Matorgasm, eh ja! :)

Fact

I can't wait to get the fuck outta here.

It ain't easy being fucked up

Igår skrev jag en lång grej här på bloggen, men jag kände att det blev lite för utlämnande och tog bort det imorse... Var jävligt ledsen när jag kom hem igår. Som vanligt utvecklades det till rädsla för död, ensamhet och panik över att mitt skal hårdnar och att jag allt mer sällan öppnar mig. Att jag pratar och pratar för att undvika att i tystanden som annars uppstår faktiskt säga nåt som betyder något.

Idag mår jag bättre, men känner ändå en viss tomhet. Jag hatar att det blir såhär, att jag pendlar upp och ner. Jag kräver inte att alltid vara glad, men helst vill jag inte att mina dippar ska bli riktigt så djupa. Det är trist. Jag vet att jag måste börja öppna mig mer, våga känna mer. Men det är fan inte så lätt.

Det finns så mycket att glädjas över, och jag blir arg på mig själv när det andra tar över. Ni finns, till exempel. Det är det viktigaste. Solen skiner. Resan är bokad. Jag har tränat och det var roligt. Kaffet jag dricker är gott.

Nu ska jag jag ta en liten powernap, sen handla och fixa mat till päronen som åker imorgon.

Party!

Älskar att min förfest just nu består av: mig själv. Diskandes och kaffedrickandes. Hardcore party azzå!

En tisdag i mars

Jag gillar att hinna med massor under dagen och ändå vara hemma o ha druckit varm choklad och chillat ner när klockan inte ens är tjugotvå noll noll. Och allt är klart för imorgon. Loves it.

Massa fint idag: STA med Fru Trä, sen fika och planering och fundering och pepp och en enorm längtan till torsdag när det liksom blir PÅ RIKTIGT. I can't believe it. På allvar. Kan inte fatta det och vet inte när jag kommer fatta att det är FOR REALZ. Guuuuud. *_*

Liten runda i stan på det, ett fynd var och sen Malmö och hänget med F4 idag var av högsta klass, det var så som det liksom ska vara, jag har saknat det, jag har saknat det där så som det var idag... F kan stå för så mycket alltså. Fina, t.ex. :')


Söndagseftermiddag

Jag läser dödsannonserna och gråter.

Tidigare inlägg
RSS 2.0