It ain't easy being fucked up

Igår skrev jag en lång grej här på bloggen, men jag kände att det blev lite för utlämnande och tog bort det imorse... Var jävligt ledsen när jag kom hem igår. Som vanligt utvecklades det till rädsla för död, ensamhet och panik över att mitt skal hårdnar och att jag allt mer sällan öppnar mig. Att jag pratar och pratar för att undvika att i tystanden som annars uppstår faktiskt säga nåt som betyder något.

Idag mår jag bättre, men känner ändå en viss tomhet. Jag hatar att det blir såhär, att jag pendlar upp och ner. Jag kräver inte att alltid vara glad, men helst vill jag inte att mina dippar ska bli riktigt så djupa. Det är trist. Jag vet att jag måste börja öppna mig mer, våga känna mer. Men det är fan inte så lätt.

Det finns så mycket att glädjas över, och jag blir arg på mig själv när det andra tar över. Ni finns, till exempel. Det är det viktigaste. Solen skiner. Resan är bokad. Jag har tränat och det var roligt. Kaffet jag dricker är gott.

Nu ska jag jag ta en liten powernap, sen handla och fixa mat till päronen som åker imorgon.

Party!

Älskar att min förfest just nu består av: mig själv. Diskandes och kaffedrickandes. Hardcore party azzå!

I'm leaving on a jet plane :D

Nämensåattehhh... nästan 15 000 kr fattigare men lika många gånger lyckligare och en blandning av nervositet, förväntan och "jag fattar inte att det händer".

Idag är det 158 dagar kvar och nu är det FOR REAL.


Sanna

Till dig, för att du är bäst. <3

I know all that so well, but I also do know this:
Calleth you, cometh I
And that's just how it is, and how it's always been
It's where my reason stops and something else comes in
I know it doesn't make sense, but still
Calleth you, cometh I
That's how it is...

En tisdag i mars

Jag gillar att hinna med massor under dagen och ändå vara hemma o ha druckit varm choklad och chillat ner när klockan inte ens är tjugotvå noll noll. Och allt är klart för imorgon. Loves it.

Massa fint idag: STA med Fru Trä, sen fika och planering och fundering och pepp och en enorm längtan till torsdag när det liksom blir PÅ RIKTIGT. I can't believe it. På allvar. Kan inte fatta det och vet inte när jag kommer fatta att det är FOR REALZ. Guuuuud. *_*

Liten runda i stan på det, ett fynd var och sen Malmö och hänget med F4 idag var av högsta klass, det var så som det liksom ska vara, jag har saknat det, jag har saknat det där så som det var idag... F kan stå för så mycket alltså. Fina, t.ex. :')


Dagens bästa!

Företaget A good t-shirt som säljer t-shirtar till förmån för bl.a. Djurens rätt, BRIS och Ingen människa är illegal.
60% av köpet går till den välgörenhet man väljer att stödja. Mina favoriter är dessa.


För Afriveristy.




För Kvinna till kvinna.

Kolla hemsidan HÄR!

Söndagseftermiddag

Jag läser dödsannonserna och gråter.

Huh?

(Jag har lekt kalkon hela middagen... jo, bokstavligt talat..)

Mamma: *gör litet kalkonljud och lufsar fram* Vet du vad jag är nu?
Jag: Nä?
Mamma: Trött mamma-kalkon.
Anna: Ååh, kan du inte göra mamma-kon i Franz Ferdinand!?
Mamma: Åh men..nä, jag kan inte idag.
Jag: Joo, snälla!
Mamma: Nä det går bara vissa dagar.... men vänta.. sa du Franz Ferdinand??

Välkommen till vår obegripliga vardag!

Givande msn-konversation

jag:
halloooo
S:
hallo
jag:
wasap
S:
läget?
S:
haha jodå
jag:
jodå  
jag:
hahaha

Spiderbanana is back, baby!

Är det möjligt att jag har haft flera bra dagar på rad? Jag tror det. Och varför känns det som det var så längesen? Hm.

Slitigt på jobbet i lördags, men sen åkte jag hem till S och sen satt vi nio pers i sofforna och skrek åt teven. Det var helt sjukt spännande, och efter att opera-divan vann satt alla som frågatecken. Go Alcazar säger jag bara, ni, vi och Måns ses på Pride!

Söndagen bjöd på bröder + familjer (dock i något reducerad form :( ) och det var jättemysigt och brorsönerna kom igång nåt fruktansvärt genom att slänga plastinsekter på mig. Jag var i det närmsta hysterisk. Hur fan ska det gå i Oz?!
Och så träning på det. :)

Igår jobb, och idag ledig dag med SOL! Oh my god! Jag skippar träningen för att mota bort halsontet, ska gå in till stan och träffa Fru Trä och banne mig om vi inte ska ät glass alltså! Jag skiter i om det är jätteblåsigt och bara 5 grader, NU ERE VÅR! Måste köpa nya jobbskor eftersom jag i söndags hade panikont i foten... fast det vågade jag inte säga till J på jobbet, för hon har skällt på mig flera månader... ända sen jag började häfta ihop dom... Eheheh. Måste även köpa ny klocka eftersom jag smashade glaset på min igår. Klant!

Sen blir det bio, vi ska se Milk och jag längtar efter lite gay right-pepp och sen blir det fika med fantastiska fyra.♥

Önskeresor 2.0

I början av 2007 skrev jag en lista på mina önskeresor/upplevelser. Här kommer listan i uppdaterad version:

-vandra en regnskog
-bestiga ett berg
-åka till Amsterdam
-åka till Berlin
-tågluffa genom Europa
-besöka Australien
-besöka Nya Zeeland
-ö-luffa i Filippinerna
-besöka Thailand
-Backpacka runt i bl.a. Laos, Malaysia och Thailand
-hoppa fallskärm
-åka kust till kust med bil i USA
-besöka Disneyworld
-simma med delfiner
-se pyramiderna, uppleva pulsen i Kairo och rida kamel i öknen
-besöka Barcelona
-snorkla över ett korallrev
-besöka Islands glaciär Vatnajökull, och uppleva landet igen + se lunnefåglar och valar
-delta i tomatkrigsfestivalen La Tomatina i Valencia
-båtluffa i Grekland
-backpacka i Indien
-lära mig surfa på Hawaii var som helst!
-plugga en termin på universitet i USA
-resa genom Kanada

Tre generationer under samma tak

Såhär va. Min pappa är född -41. Mamma är född -59. Och jag är född -87. Det är mycket som har hänt däremellan. Vilket innebär att jag och päronen har olika infallsvinklar och syn på saker, vilket leder till att vi diskuterar massor (vilket är fantastiskt!) och missförstår varandra ibland (mindre kul).

Men häromdagen när nån snygga chicks and dudes var hemma hos mig, satt pappsen och kollade på en film från kravallerna i Malmö under Stoppa Matchen. Och då sa han "Men dom är ju utlänningar" och syftade på dom ungdomar som kastade gatstenar just där. Och på sättet dom pratade ("Jag har knullat din mamma, mannen!" på blatteskånska lolz) lät det som som hade invandrarbakgrund, ja, bara det att nån född på 80-talet kanske hade unvikit just ordet utlänning för att det låter rasistiskt. Nu vet ju jag om att min pappa inte är rasist, men hur ska andra kunna veta det? Jag vill ju inte att dom ska gå hem och tänka att han är det.

När jag tog upp detta med mina päron senare den dagen tyckte jag inte att dom förstod vad jag menade. Blah blah generationer, olika ord, osv osv, och jag fattar ju vad dom menar, men oavsett ålder måste man faktiskt tänka på vad man säger. Tycker jag iallafall.

Men det störde mig, att det inte kändes som dom förstod, så jag har tänkt och tänkt på hur jag skulle förklara det. Och så kom jag på det! Jag har en farbror som är mkt trevlig, men som är rasist. Och homofob. Och aldrig har jag sagt till. Aldrig har jag sagt "Du, jag tar illa upp och blir ledsen när du säger så." Otaliga gånger har jag suttit där, tyst som en mus, när han säger diverse hemskheter. Jag säger ingenting, och det gör jag ju för mina föräldrars skull. Kul om det blir värsta bråket och släktfejd och sånt? Nej. Man ju fråga sig om det är det rätta att göra, men jag kommer iallafall inte att säga något.

Imorse tog jag upp detta och budskapet gick fram alldeles utmärkt. Mkt nöjd med mitt lilla framläggande.

Och än en gång får jag bekräftat att mina föräldrar är bäst.

Saker som är mindre kul:

Hur tänkte min chef när hon gjorde schemat för lördag? Hur tänkte hon?! Vill hon straffa mig?! Mäh.

En slags flykt

Vad är det här nya, som du har börjat med? Det här planlösa surfandet till långt inpå nätterna. Klick klick klick, tills det inte finns något mer att klicka på. Är det en slags flykt från något? Jag tror det kan vara det.

Det regnar ute.

173 dagar kvar idag och jag längtar.

Ska till Fru Trä om några timmar, käka lunch och dricka kaffe och prata visum, vaccinationer och drömma lite. När jag åker till jobbet pirrar det numera till varje gång vi passerar Kastrup. Jag tänker på den dagen vi ska åka, hur det kommer kännas, vad vi kommer säga, göra, allt. Det är läskigt. Men mest spännande. Jag längtar så jävla, jävla mycket.

Det regnar där ute. Jag känner mig grå. Jag vill bort härifrån.

Våga stå för det ni gör!

Okej. Jag älskar demonstrationer. Jag älskar att vi har rätt och möjlighet att demonstrera mot sånt vi tycker är fel. Jag älskar blandningen av människor, jag älskar gemenskapen och I fucking love att skrika slagord. Det är så härligt!

Men. Och det här är ett stort, fett men. På nästan varenda jävla demonstration finns ett gäng små as som har maskerat sig. Vi vet alla att ni enbart är där för att slåss, förstöra och uttrycka ert hat mot polisen. Men uppenbarligen vågar ni inte stå för vad ni tycker? Det är pinsamt, det är skrämmande och ni smutsar ner den protest som majoriteten av oss vill ska vara fredlig. Ta av er maskerna, så kanske jag kan respektera er.

Nån dag ska jag anordna en helt enorm anti-våldsdemonstration, och då är ni INTE bjudna!

Dagens ord:

Weltschmerz (tyska för världssmärta), livsleda, är ett bregrepp präglat av den tyska författaren Jean Paul och avser insikten hos de som anser att den fysiska verkligheten inte kan tillfredsställa själens behov.

Time machine

Gud gud gud om jag ändå bara kunde snabbspola 179 dagar fram fram fram fram och det kunde bli första september nu nu nu nu nu. Jag vill inte vara här mer nu. Det är inget kul. :(

Manisk, jag? Nädå.

Eh? What's up with that, yo?

Tack itunes för att du shufflar fram diverse låtar som gör mig helt fucking deprimerad. Nngh.

Bluffin' with my muffin

Things I know:

Mangoglassen kvalar definitivt in som matorgasm. Ååååååårghhhhhh. Mangoglassen, I love you.

Röda korset bjuder på kaffe och berättar för folk om deras besökstjänst till gamlingar utan vänner/släkt. Gråten i halsen, min största rädsla, ingen som kommer och ingen som bryr mig. Åh. :( Lova att ni aldrig lämnar mig!

Pokerface är en jevvla bra sång.

En helt vanlig dag på jobbet...

Så, vad har hänt hittills, på denna gråa torsdag i mars? INGET, ska jag be att få berätta för dig... Absolut inte ett enda jäkla skit har jag att göra på jobbet just nu och klockan är bara  11.45. Yyyyyyyyyl!!!!!!!

Nu kommer där nån.... nää...dom gick igen... ville inte ha glass trots allt. Den är god azzå.... specieltl mango...hallå... hallå...?!  Häpp. (jag sa det inte, jag bara tänkte det. azzå.)

Men vad har jag gjort fram tills nu, kanske du frågar dig? Jag har druckit en halv smoothie....sen spillde jag ut resten, ner vid sluchicen.. Otur, men där gick nog iallafall 1½ minut när jag torkade upp den! Man får se det positivt. Och så har jag ätit en croissant. Den var helt sjukt god, och nu har jag dåligt samvete. Hade ju planerat att äte glass sen... Syndardag idag kanske. Spännande värre, jag ser hur alla mina miljontals läsare sitter som på nåler.. KOMEMR HON ATT ÄTE GLASS!?!? (Jag kan svara er redan nu. Det kommer jag. Om jag inte helt plötsligt utvecklar en enorm självrespekt och -disciplin)

O jevvlar, nu kom där en.

-Hej, jeg ska be om en sådan her.
-Ellers andet?
-Nej tack.
-Ja, då ska jag be om 30 kr. Tack. Vil du have din kvittering?
-Ja tack. Ha en god deg!
-Tack, i lige måde!

Dessutom har jag fått ett mess på qx som jag inte kan läsa för att sidan blir blockad och det står "The administrator has blocked this website, under the catergory SEX" Sex står med feeeeedebokstäver, pinigt! Och nu vet jag inte vem det är från. Men jag hoppas kanske. Jaja.

En återupptäckt...

Intensiv återupptäckt av The Ark. Typ så här, just nu och idag. Ola, I fucking love you:

"Maybe I'm working too hard,
maybe I'm out of my mind
maybe there will be a day
'cause I've been losing my way
for such a very long time
that now I no longer know
where to go"


och

"And then you brought me new friends
and you should know I have been so thankful for them all
but they all took me sideways
'cause I never wanted to be anybody's superman at all, no
you see; I'm only human, I make mistakes
I'm not the devil, but I sure ain't no saint.

lord, give me the power to change
when I realize I've turned into something that I hate

lord, give me the power to change
when I realize I've turned into something that I ain't
said, lord give me the power to change."

och

"I hope that someone's gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older
Well, I hope that someone's gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older

Maybe you all would consider it a joke
If I say that I hate myself
But now and then
When I look into the mirror
All I see is a big mistake
-And wouldn't you?

Well, I just wanna be fun
Just wanna be the one
Who makes you smile
Well, I just wanna believe
That I could be something to someone"

This sad bouquet

It took time, took time to develop a concept
A new me
based upon the traits from which I could not flee
It took time, took time to embrace the nature
All my dreams
All this time just turned into a sad long wait

This sad long tale of moments passé
must come to an end before it is too late
Wasn't born to hate, I was made to love
but I never knew it was so hard

It took time, took time to accept the fact
that one must lose
everything except what you do not choose

It's taken time, long time and yet more time
it will take
before my heart is free and brave enough to break


This sad long tale of moments passé
must come to an end before it is too late
Wasn't born to hate, I was made to love
but I never knew it was so hard

This sad bouquet of forget-me-not
that I threw away is growing scars and dots
In this weary heart where there's a bird, so shy
but one of these days that bird will learn to fly

RSS 2.0