Huh?

(Jag har lekt kalkon hela middagen... jo, bokstavligt talat..)

Mamma: *gör litet kalkonljud och lufsar fram* Vet du vad jag är nu?
Jag: Nä?
Mamma: Trött mamma-kalkon.
Anna: Ååh, kan du inte göra mamma-kon i Franz Ferdinand!?
Mamma: Åh men..nä, jag kan inte idag.
Jag: Joo, snälla!
Mamma: Nä det går bara vissa dagar.... men vänta.. sa du Franz Ferdinand??

Välkommen till vår obegripliga vardag!

Spiderbanana is back, baby!

Är det möjligt att jag har haft flera bra dagar på rad? Jag tror det. Och varför känns det som det var så längesen? Hm.

Slitigt på jobbet i lördags, men sen åkte jag hem till S och sen satt vi nio pers i sofforna och skrek åt teven. Det var helt sjukt spännande, och efter att opera-divan vann satt alla som frågatecken. Go Alcazar säger jag bara, ni, vi och Måns ses på Pride!

Söndagen bjöd på bröder + familjer (dock i något reducerad form :( ) och det var jättemysigt och brorsönerna kom igång nåt fruktansvärt genom att slänga plastinsekter på mig. Jag var i det närmsta hysterisk. Hur fan ska det gå i Oz?!
Och så träning på det. :)

Igår jobb, och idag ledig dag med SOL! Oh my god! Jag skippar träningen för att mota bort halsontet, ska gå in till stan och träffa Fru Trä och banne mig om vi inte ska ät glass alltså! Jag skiter i om det är jätteblåsigt och bara 5 grader, NU ERE VÅR! Måste köpa nya jobbskor eftersom jag i söndags hade panikont i foten... fast det vågade jag inte säga till J på jobbet, för hon har skällt på mig flera månader... ända sen jag började häfta ihop dom... Eheheh. Måste även köpa ny klocka eftersom jag smashade glaset på min igår. Klant!

Sen blir det bio, vi ska se Milk och jag längtar efter lite gay right-pepp och sen blir det fika med fantastiska fyra.♥

En slags flykt

Vad är det här nya, som du har börjat med? Det här planlösa surfandet till långt inpå nätterna. Klick klick klick, tills det inte finns något mer att klicka på. Är det en slags flykt från något? Jag tror det kan vara det.

Dagens ord:

Weltschmerz (tyska för världssmärta), livsleda, är ett bregrepp präglat av den tyska författaren Jean Paul och avser insikten hos de som anser att den fysiska verkligheten inte kan tillfredsställa själens behov.

En återupptäckt...

Intensiv återupptäckt av The Ark. Typ så här, just nu och idag. Ola, I fucking love you:

"Maybe I'm working too hard,
maybe I'm out of my mind
maybe there will be a day
'cause I've been losing my way
for such a very long time
that now I no longer know
where to go"


och

"And then you brought me new friends
and you should know I have been so thankful for them all
but they all took me sideways
'cause I never wanted to be anybody's superman at all, no
you see; I'm only human, I make mistakes
I'm not the devil, but I sure ain't no saint.

lord, give me the power to change
when I realize I've turned into something that I hate

lord, give me the power to change
when I realize I've turned into something that I ain't
said, lord give me the power to change."

och

"I hope that someone's gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older
Well, I hope that someone's gonna call
And tell me this night is over
`Cause I wanna start living my life
Before I get much older

Maybe you all would consider it a joke
If I say that I hate myself
But now and then
When I look into the mirror
All I see is a big mistake
-And wouldn't you?

Well, I just wanna be fun
Just wanna be the one
Who makes you smile
Well, I just wanna believe
That I could be something to someone"

This sad bouquet

It took time, took time to develop a concept
A new me
based upon the traits from which I could not flee
It took time, took time to embrace the nature
All my dreams
All this time just turned into a sad long wait

This sad long tale of moments passé
must come to an end before it is too late
Wasn't born to hate, I was made to love
but I never knew it was so hard

It took time, took time to accept the fact
that one must lose
everything except what you do not choose

It's taken time, long time and yet more time
it will take
before my heart is free and brave enough to break


This sad long tale of moments passé
must come to an end before it is too late
Wasn't born to hate, I was made to love
but I never knew it was so hard

This sad bouquet of forget-me-not
that I threw away is growing scars and dots
In this weary heart where there's a bird, so shy
but one of these days that bird will learn to fly

Februari

Från februari 2009 vill jag minnas följande:

-Jag har tränat massor (mkt nöjd!)
-F4 hade våffelmys och kollade på N's föreställning
-Tönthängde flertalet gånger med S
-Har varit labil som in i helvete (fast det glömmer jag helst)
-Mosaik-middag med Fantastic Four :)
-Fika och flum med Soffan
-Spontankonsert med Billie the vision & the dancers :)
-Uppkomsten av kretsloppet
-Såg Slumdog Millionaire (se den!)
-Preliminärbokade vår resa (!!!!!!!!!!!!)

En dröm, kanske en förhoppning, jag vet inte.

"Jag började tänka, och tankarna förde väl bort mig. Jag tänkte på Norma och inne i huvudet kysste jag henne och kände hennes händer runt min rygg och det var en kraftfull kram. Vi höll läpparna tryckta mot varandra, och jag återgäldade kramen och tog upp henne ur stolen och lade mig ner med henne i Ohios långa, varma, daggvåta gräs.

Jag trodde, eller tänkte, att det var en kärleksdröm, och sådana har jag inte så många. 
En dröm, kanske en förhoppning, jag vet inte."



-
Jag minns att jag sprang av Ron McLarty

Grow up!

Ni kan dra åt skogen båda två.

Lösryckta tankar

"Mello" igår med Sanna, vi åt chips och satt och skrek åt dom på teven. Mamma kom och informerade om att dom inte kunde höra oss.

Blev lite sugen på Peace & Love-festivalen istället för Roskilde. Dom har bokat rätt bra band, och hur kan man motstå en festival vars budskap är "Mångfald, gemenskap, förståelse". :)

Funderar dessutom mkt på att volontära på Pride i år. Det vore faktiskt skitroligt, tror jag.

Flipping out (labil as fuck)

Just nu kan jag bara inte sätta ord på vad jag känner.

Det svamlar och snurrar alldeles för mycket i min hjärna och jag är otroligt lycklig och otroligt ledsen på samma gång.

Det känns som ett flipperspel inuti i mig. Ping ping ping ping och sen rakt ner i mörkret. Och så på det igen.

Friday night


Är det bara jag, eller...?

Hur i helvete ska man kunna utläsa vad det står här?!



Dagens googlande...

Idag har jag googlat följande:

-papi chulo
-lolcats
-r'n'b
-feminism
-vetebröd
-heavy hip hop
-"porr, horor och feminister"
-slät bulle
-IVF kostnad

Vad gjorde man innan google & google bildsök?!

Januari

Från januari 2009 vill jag minnas följande:

-att jag på nyårsdagen vaknade mellan två män. :D
-att jag såg The day the earth stood still med F4. (fast det vill jag helst glömma, för den var så fruktansvärt dålig!)
-att vi passade hund.
-att jag läste Berättelsen om Herr Roos, Box 21, Kärlek@första.dejten, Porr, horor och feminister, Bitterfittan
-julefrokost med balla chicas & chicos, vilket ledde till ett tight jobb-gäng :)
-Strandhemshelg i det bästa sällskapet.
-att jag började träna...och att det gick sådär.
-Shopping + mys med mamma :)
-An Arkeology + middag med bästa S.
-Feministklubben Don't be quiet, start a riot! med bästa A.

Konstaterande

Jag är ohälsosamt konflikträdd. Jag avskyr bråk och tjafs och hätsk stämning. Tycker det är obehagligt att vara på demonstrationer så fort det visar minsta tecken på att bli våldsamheter. Antar att det hör ihop med att jag är väldigt pacifistisk och extremt anti våld. Borde jobba på detta eftersom våldsamma situation ger mig hjärnsläpp och gör mig så fruktansvärt rädd att jag inte kan röra mig.

Rädslan är lika stark, men tar en annan form, när det handlar om konflikter med människor i min närhet. Jag backar snabbt som fan om en person i min närmsta krets blir irriterad och frustrerad och tar ut det på mig. Ofta är irritationen säkert helt befogad, det är ju normalt att bli trötta på varandra, men ibland känns det inte alls som om det är det, och det påverkar mig mycket mer än vad det borde. Och sen ligger jag sömnlös och blir ledsen och undrar vad jag har gjort för fel. Även om det är en petitess så vågar jag inte ens ta upp att det gör mig ledsen för att jag är så fruktansvärt rädd att förstöra något; att mista någon som det känns att jag inte hade klarat mig utan. Och som vanligt går allting tillbaka till min allra största rädsla; att bli ensam.

W T F

Hur fan kan det vara vecka 1 nu, när det fortfarande är 2008?
Den första veckan på det nya året kan ju inte börja innan det nya året?!
Aaaargh, I don't get it!

World Aids Day



Låt oss hoppas att det finns ett vaccin innan World Aids Day 2009.

Jag ska inte tänka på det mer.

Jag har suttit och druckit vin med A och analyserat hans ex för hundrade gången och inte kommit nån vart, och han säger "Men jag vill höra din historia nu!" och jag intar försvarsposition och lutar mig tillbaka med armarna i kors och säger att jag inte har nån historia. Men sen berättar jag ändå, även om det inte är särskilt spännande eller långt och på vägen hem inser jag varför jag aldrig pratar om det, varför jag kan prata jättemycket om sex, relationer och förhållande rent allmänt, men i princip aldrig avslöjar nåt om mig själv. För det är som att skruva loss den där viktiga biten på en amerikansk brandpost och helt plötsligt kommer allt på en gång och det slutar inte fast att det blir tråkigt och barnen som lekte i vattnet går hem och äter middag. Det slutar inte för att jag åker hem. Det fortsätter.Och jag ältar, och har ångest och blir ledsen och fattar inte vad problemet är, och så svamlar jag och tänker att jag kommer bli ensammast i världen och sen blir det bara pinsamt för jag sitter och tycker synd om mig själv och när jag går hem från bussen knirrar min väska på axeln och jag tänker "det knirrar och jag tänker inte på det. knirr. knirr. jag tänker inte på det. jag ska bada och inte tänka på det, jag ska läsa lättsmälta böcker tills jag somnar och inte tänka på det och imorgon när jag vaknar är det en ny dag." och så går jag hem och tänker på det.

Vill ha!

Jag känner ett enormt vill ha-begär!

Den här. Eller den här. Love it.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0