Konstaterande

Jag är ohälsosamt konflikträdd. Jag avskyr bråk och tjafs och hätsk stämning. Tycker det är obehagligt att vara på demonstrationer så fort det visar minsta tecken på att bli våldsamheter. Antar att det hör ihop med att jag är väldigt pacifistisk och extremt anti våld. Borde jobba på detta eftersom våldsamma situation ger mig hjärnsläpp och gör mig så fruktansvärt rädd att jag inte kan röra mig.

Rädslan är lika stark, men tar en annan form, när det handlar om konflikter med människor i min närhet. Jag backar snabbt som fan om en person i min närmsta krets blir irriterad och frustrerad och tar ut det på mig. Ofta är irritationen säkert helt befogad, det är ju normalt att bli trötta på varandra, men ibland känns det inte alls som om det är det, och det påverkar mig mycket mer än vad det borde. Och sen ligger jag sömnlös och blir ledsen och undrar vad jag har gjort för fel. Även om det är en petitess så vågar jag inte ens ta upp att det gör mig ledsen för att jag är så fruktansvärt rädd att förstöra något; att mista någon som det känns att jag inte hade klarat mig utan. Och som vanligt går allting tillbaka till min allra största rädsla; att bli ensam.

Kommentarer
Postat av: fiian

Du har gjort om :)

Det är läskigt det där vi snackade om för mega längesen, hur man faktiskt klarar sig utan folk man aldrig trodde och hur man verkar förbruka vänner. Sjukt udda och ganska sorgligt. But I guess, that´s life, and you know what they say; Life´s a bitch, then you marry one. Mycket nöje :)

Sofia<3Egekilde!

2009-01-25 @ 15:13:40
URL: http://gringo.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0